torsdag 26 maj 2011

40 par skor

Jag är med och tävlar om 40 par skor med TLC och Brandos. In och tävla du med!

onsdag 16 mars 2011

Tjoff, sa snoret

Idag har jag suttit på seminarie hela dagen. Ikväll ska jag leverera ett kompleteringsmail med ett välvilligt far och flyg inbakat. Eller naaae… Jag ska drömma om att jag gör det. På tal om att drömma, för ett tag sedan drömde jag att jag var naken och var tvungen att hitta mina simkläder. När jag vaknade stod jag på alla fyra på golvet och slet i mitt överkast. En annan gång gick jag upp och kontollerade så att fönstret var stängt. Sedan gick jag och lade mig igen. Fast ibland avancerar jag från motorik till att tala. Häromveckan mumlade jag någonting som jag inte kommer ihåg. Sedan somnade jag.

På fönsterbrädan sitter mina föräldrars katt och tvättar sig, nyss tittade han på mig och tjoff så hade han snutit sig så att hela rutan blev snorig. Jag tackade för presenten med ondskefullt ögonkast och nu funderar jag på om det är värt att resa sig mig soffan för att torka snor. Jag konstaterar att jag fanimej inte är morsa ännu, i alla fall inte förrän detta inlägg är färdigskrivet.

Definition

Riskokare -n Skällsord till person med asiatiskt ursprung. Se även: apa, mongo, idiot.

tisdag 15 mars 2011

Bort med tassarna

För det första, efter att ha arbetat en hel dag är jag nöjd med att sjunka ner i soffan, lägga tassarna på bordet och surfa på Internet. Jag är med andra ord ledig ett par timmar. För att definiera ledighet så innebär det att laga mat, städa, diska, tömma kattlådan samt att gå igenom en uppsatsplan. För att ytterligare definiera ledighet så innebär det att förbereda en uppsatsplansmassaker. Jag känner mig som Stalin, som en galen man med övertygelsen om att jag har rätt.

För det andra, idag har jag läst Aluma, de hemlösas tidning. Det är en tidning som tar upp alla möjliga samhällsfenomen, utom hemlöshet. Och det är en tidning som säljs av hemlösa. Jag kan inte annat än att beklaga att jag under dagen satt mig in i infödda svenskars syn på invandrare och skådespelares syn på sitt arbete. När jag väl hittade en intressant reklam för för en Iphone-app där jag genom att checka in på olika platser kan skänka pengar till tidningen fick jag inte information om vad den heter. Det är nästan så att jag vill besöka Alumas redaktion, köpa tidningarna och sedan ställa mig på en fin restaurang och sälja Aluma till överklassen. Det är där den hör hemma.